Din lägenhet






Underhåll






Källare






Balkonger






Elektricitet






Telefon






Centralantenn






Bredband






Vitvaror






VVS






Din lägenhet

Din lägenhet identifieras med ett bokföringsnummer, där lägenhetsnumret ingår, och som bl.a. finns med på köpehandlingar och avgiftsavier. Ditt lägenhetsnummer står på förteckningen i porten samt i de flesta fall på dörren till lägenheten och ovanför grinden till källarutrymmet.

I och med att du köpt en bostadsrätt i föreningen och blivit godkänd av föreningens styrelse som medlem så har du underhållsskyldighet och nyttjanderätt till lägenheten så länge du innehar bostadsrätten. I juridisk mening är det fortfarande Brf som äger lägenheten och det finns väsentliga inskränkningar i din rätt. T.ex. får lägenheten endast användas till bostad (fastlagt i stadsplan), du får inte hyra ut i andra hand utan tillstånd och du måste betala den månatliga avgiften till föreningen. Avgiften används till att betala föreningens låneräntor och driftskostnader för fastigheterna.

Att din lägenhet har ett marknadsvärde (>10 kSEK/m2) utöver den nominella insatsen (ca 1,9 kSEK/m2) beror bl.a. på att månadsavgiften är lägre än den hyra du skulle fått betala till en hyresvärd som upplåter en motsvarande lägenhet i vinstsyfte. Om du försummar avgiftsbetalningen eller ägnar dig åt kriminell verksamhet som t.ex. langning, häleri eller bordellrörelse har föreningen rätt att återta lägenheten mot vad som inflyter på exekutiv auktion.

Pantsättningsavgift

HSB:s brf Hamnvakten styrelse har beslutat i enlighet med föreningens stadgar:
Att debitera medlem en pantsättningsavgift på 1 % av basbeloppet för varje noterad pant. Detta gäller vid omsättning av lån. Att debitera överlåtande medlem en överlåtelseavgift på 2,5 % av basbeloppet för varje transaktion. Kvarboende dödsbodelägare debiteras dock inte.
Bakgrunden till dessa avgifter är att täcka föreningens självkostnader för hanteringen. Trots detta kan föreningen inte ta ut momskostnaden då det inte finns laglig möjlighet att göra så. Därför har föreningen en nettokostnad för varje pantsättnings- och överlåtelsetransaktion.

Underhåll

Du har ganska stor frihet att på eget bevåg göra inre reparationer och ombyggnader, men du bör förstås kolla med styrelsen eftersom det är föreningen som äger huset. Med 'inre' menas då allt innanför och inklusive tätningslisterna i fönster och ytterdörrar, dessutom ev. balkong eller 4-meters markremsa mot kanalen (men inte utsidan av ytterväggen däremellan). Detta inre underhåll gäller även el och tele, samt inventarier som hushållets vitvaror, för dessa svarar du själv. Tidigare hade föreningen ansvaret för vatten-värme-sanitet (VVS). Efter stadgeändring 2006 enligt HSB:s normalstadgar gäller detta nu endast de delar som ligger utanför lägenheten samt värmeradiatorerna. Du får alltså själv underhålla armaturer mm och se till att vattenlås och golvbrunnar är rensade. De finare detaljerna i ansvarsfördelningen framgår av HSB:s broschyr Vem ska underhålla bostadsrätten?

I mån av tid och möjlighet får fastighetsskötarna åta sig enklare underhållsarbeten, som då timdebiteras via avgiftsavin.

Tidigare gjordes för varje lägenhet avsättningar till en fond för 'inre underhåll'. Enligt stämmobeslut görs detta inte längre. Du kan därför ta ut pengarna som ev. finns på ditt konto när du vill, och inte som tidigare bara för att täcka utlägg för reparationer. Det är bara att meddela HSB Stockholm var du vill att pengarna ska sättas in.

Resten av fastigheten och lägenheternas utsida underhålls av Brf med medel ur en 'yttre reparationsfond'.

Källare

Föreningens källarutrymmen är delvis byggda för att kunna fungera som skyddsrum. Hushållsnyckeln passar bara till 'din' källarrumsdörr och där har lägenheten ett förvaringsutrymme, inhägnat med stålgaller och märkt med lägenhetsnummer. Buren låser du med eget hänglås. Vill du förstärka det med en kedja, eller ännu bättre två, för att minska inbrottsrisken, så tala med fastighetsskötarna. Likafullt ska du förstås inte fresta med begärliga saker i buren.

Det har förekommit mindre översvämningar, så det kan vara bra att höja vattenabsorberande kartonger o.d. några cm över golvet.

Balkonger

Föreningen har ett generellt bygglov för inglasning av balkong. Du behöver alltså inte be om tillstånd om du vill få din balkong inglasad. Det finns inte heller något krav på att du ska använda en speciell firma. Det finns många olika inglasningslösningar att välja bland på marknaden. Styrelsen rekommenderar en lösning där glaset går hela vägen upp till taket. Om vi väljer likartade lösningar kommer vårt bostadsområde se snyggare ut. Se vidare Styrelsens policy rörande inglasning och markiser.

Blomlådor på balkongräcket måste sitta på insidan, så att ingen får dem i huvudet.

Grillning

Flera medlemmar i föreningen besväras när deras grannar grillar på balkongen eller på uteplatsen. Grillos kommer in i lägenheten och förutom att lukten från grillarna är irriterande så kan grilloset förstöra tapeter, tavlor och möbler. Efter att flera klagomål kommit till styrelsen i början av sommaren 2004 bestämdes att grillning inte är tillåten på balkonger och uteplatser. Föreningen har ställt upp utegrillar på de tre gårdarna, dessa kan alla föreningens medlemmar använda. För de som vill grilla på kommunens mark gäller naturligtvis kommunens bestämmelser. De som använder våra gårdsgrillar bör rengöra dem efter sig. Om grillarna inte fungerar tillfredställande kan det anmälas till fastighetsskötarna. Många uppskattar grillad mat och tycker att det är trevligt att tända utegrillen på balkongen under varma sommarkvällar. Men styrelsen vill verkligen vädja till alla boende att respektera beslutet om grillningsförbud på balkonger och uteplatser för många besväras av grilloset.


Elektricitet

Vi har den numera vanliga försörjningen med 400V trefas, 50Hz, vilket betyder att vägguttagen håller 230V spänning (fast det står 380/220V på centralen). Varje lägenhet har en individuell elmätare som sitter oåtkomlig i ett låst skåp i något utrymme i källaren eller entreplanet. Mätarna fjärravläses av energileverantören, så att räkningarna skall visa aktuell förbrukning. I varje lägenhet sitter en gruppcentral med huvudbrytare för lägenheten och proppsäkringar. På gruppcentralen finns en beteckning med bokstäver och siffror (måla inte över den!) som du behöver uppge vid korrespondens med leverantören för att de skall veta vem du är, 'elektriskt sett'. Vid gruppcentralen sitter också en tabell över vilka säkringar som hör till vad. I samma ram, bakom tabellen, finns en elritning över lägenheten. Denna är ett viktigt papper som inte får tas/komma bort.

Det finns ett skyddsisolerat rakapparatuttag i badrummet för 110V. Om du flyttar apparaten till ett vanligt uttag, koppla tillbaka den för 220V så att den inte brinner.


Telefon

Telia-Sonera har en central korskoppling i fastigheten och behöver normalt inte komma in i lägenheten när du flyttar in ditt abonnemang, men detta förutsätter att du kan uppge nummer och namn på det gamla abonnemanget. Teleledningarna mellanlandar bakom en låst lucka i trapphuset utanför lägenheten och fortsätter i rör till ett antal dosor för jackar inne i lägenheten. Om du nöjer dig med telejackar på dessa ställen är det snabbt gjort att installera, men vill du ha på ytterligare ställen måste man spika upp extra ledningar utanpå väggen. Det kan vara enklare att köpa förlängningssladd i telebutiken. Vi är anslutna till en AXE-växel, så det finns en hel del tjänster att tillgå som du hittar i telekatalogen.

Det går numera att teckna abonnemang för IP-telefoni. Det innebär att man frigör sig från det klassiska telenätet och i stället låter trafiken ske över bredbandsnätet. Fördelen med detta är främst att abonnemang och samtalstaxor blir billigare, men får balanseras mot att driftsäkerheten sänks, främst eftersom det kräver att den vanliga elströmmen finns tillhands. Vi har två principiellt olika möjligheter att ansluta oss. Antingen via 'tredje hålet'  i centralantennuttaget (ComHem) eller via det glasfiberöverförda bredbandet (några olika operatörer), se nedan. För mera detaljer, se specialavsnitt om IP-telefoni.

Centralantenn och kabel-TV

Föreningen har centralantennanläggning ansluten till Com Hem. Antennuttagen i lägenheterna är avsedda både för radio och TV. För radio finns P1, P2, P3 och P4 på FM-bandet 87,0-108,0 MHz. För TV finns ett grundutbud med kanaler som är gratis (2010-09-07):  


Fasta kanaler

Rörliga kanaler

Extra kanaler


SVT 1 Analog VHF 5
TV 3 VHF 11
Kunskapskanalen VHF 10

SVT 2 Analog VHF 7
Kanal 5 S 11
SVTB/SVT24
 S 13

TV4 Analog VHF 6
TV4 Sport
 S 17
TV8 K57

Lokalkanal VHF 9
Kanal 9 S 36
Finlands TV S 12




MTV S 16
TV4 Plus
 S14




TV6 VHF 8
TV10 S15







Upplåten kanal
 S6





Numren på kanalerna kan ändras. De fasta kanalerna skall distribueras enligt lag, de rörliga får ändras med bibehållet antal och de extra följer med som en frivillig service enligt kabelföretagets val.

Beträffande nedsläckninen av analoga TV-sändare måste särskilt påpekas att detta inte berör vår centralantenn. Vi kan även i fortsättningen ta emot TV med "gamla" analoga mottagare via centralantennen.

Dessutom finns ett tjugotal betalkanaler. För att få in dessa måste du hyra en dekoder av Com Hem. Vilka kanalerna är och vad de kostar framgår av deras kanalplan och prislista, som ändras då och då.

2005 uppgraderades vår anläggning till att också omfatta en bredbandsanslutning av typen ADSL, "tre hål i väggen". Detta innebär bl.a. att vi kan ta emot digital TV och abonnera på ett större utbud. Detta kräver dock att man skaffar en "digitalbox".

Det är möjligt att denna väg teckna abonnemang för internetanslutning. Det är ett konkurrerande altrnativ till föreningens redan existerande bredbandsanslutning med glasfiber.


Bredband

Varje lägenhet är bredbandsansluten med glasfiber, som slutar i en dosa med två fiberuttag. För att detta skall fungera måste ett antal förutsättningar uppfyllas:

Installation. Från denna dosa går en dubbel fiberkabel vidare inne i lägenheten till en s.k. 'switch'. Det är viktigt att de två fiberkontakterna i dosan inte förväxlas. Switchen är strömförsörjd från elnätet via en 'adapter' i ett närliggande vägguttag. Datorer m.m. ansluts med 'modularkontakter' till denna switch, som har 8 uttag. Datorn måste också ha ett motsvarande 'nätverkskort' med tillhörande drivrutiner.

När nätet installerades hösten 2003 var somliga inte intresserade av anslutning. Hos dem satte man inte upp någon switch. Kan göras i efterhand.

Abonnemang. Att nätet hålls i fungerande skick så att signalerna kommer fram sköts av ViaEuropa. De har ett övergripande avtal med Brf och som abonnent behöver man inte i första hand bry sig om detta. Däremot måste man teckna abonnemang med någon leverantör/mottagare av själva signalerna, för webben en 'ISP' (Internet Service Provider). Här kommer dock ViaEuropa in på så sätt att de förmedlar trafik endast med ett begränsat antal ISP. 


Leverantör Månadskostnad Startkostnad Bindningstid  
Alltele 185 kr 225 kr Ingen Läs mer »
Bahnhof 207 kr 103 kr 0 kr Avtalet löper 3 månader i taget Läs mer »
Bredband2 189 kr 94 kr 0 kr Ingen Läs mer »
Connect2IP 170 kr 0 kr 1 månad Läs mer »
T3 175 kr 0 kr Ingen Läs mer »
Blixtvik 175 kr 0 kr Ingen Läs mer »

Det är alltså med någon av dessa man skall träffa avtal som abonnent. Övriga villkor för slutkunderna finns på respektive tjänsteleverantörs hemsidor.

OBS att ev. abonnemang hos ComHem inte går via bredbandsanslutningen med glasfiber. I stället ansluts detta via ett modem till det 'tredje hålet' i dosan för centralantenn.

Vitvaror

Spis, kyl, frys, disk och tvätt m.m. får du svara för själv och skaffa ev. service utifrån, dessa ingår inte bland fastighetsskötarnas åligganden. Vattenanslutningarna för disk- och tvättmaskin har ballofixer för avstängning. Om det inte finns någon maskin installerad skall röränden dessutom ha ett påskruvat täcklock. Installationer skall göras fackmässigt. Du är själv ansvarig för t.ex. översvämningar, möjligen mildrat av en egen hemförsäkring. Det är god praxis att vara hemma när disk- eller tvättmaskinen är igång.

Klassiska problem du kan lära dig att klara själv:

Stopp i diskmaskinens länspump p.g.a. tandpetare, tändsticka eller kapsyl: Skruva av täckplåten vid golvet, töm ur vattnet genom dränerings- eller avloppsslang till långpanna, öppna pumphuset och rensa. Kolla gärna i maskinens bruksanvisning om du har den kvar.

Oförklarlig vattenpöl på golvet under kylskåpet: Under kylelementet upptill inne i skåpet går en dräneringsränna som fångar upp kondensdropp. Från rännan går en slang till en avdunstningsbehållare på skåpets baksida. Det kan bli stopp av damm och mögel i denna slang som du kan rensa med en sticka eller metalltråd.


Vatten, värme och sanitet

Husen är anslutna till Sthlm Energis fjärrvärmenät. Den vägen får vi både värmning av lägenheterna och varmvatten som håller 55 grader. Det sker via komplicerad utrustning med regulatorer och värmeväxlare som handhas av fastighetsskötarna.


Där rören kommer in i lägenheten finns det avstängningskranar ('Ballofixer') för kall- resp. varmvatten. En sådan kran är en liten klump på röret och på sidan kommer man åt att vrida krankiken med ett skruvmejselspår. Om spåret pekar längs med röret är kranen öppen. Vrider man ett kvarts varv så att spåret pekar tvärs röret, så är kranen stängd. Dessa kranar används vid reparationer eller för att stänga av vattnet i händelse av någon katastrof. I många fall har Ballofixen för varmvatten bytts ut mot en förbättrad variant med ett långt rött handtag.

En handdukstork i badrummet ingår i det cirkulationssystem för varmvatten som gör att man inte ska behöva spola särskilt länge i kranen innan det blir varmt. Det kan dock hända att torken är kall och i så fall behöver luftas med sin lilla ventil upptill. Var då försiktig och öppna ventilen måttligt så att inte skruven hoppar ur och försvinner.

Lägenheterna värms upp med frisk varmluft som blåses in i de vita bubblorna under taket. Var och en av dessa har en justerskruv för luftmängd som du inte ska röra. Inte heller får du täcka över eller blockera dessa ventiler. Annars rubbar du balansen mellan olika utblås. Luftstrålen sätter fart på dammet du har i lägenheten och skjuter fast det i en cirkel i taket. Ta bort dessa häxringar med dammsugare eller torr trasa, inte våt. Luft sugs ut ur lägenheten ovanför spisen, i anslutning till torkskåpet i badrummet och i ev. klädkammare eller duschrum. På vinden finns fläktar, filter och lamellvärmeväxlare som tar tillvara värmen från utgående luften. Den ingående luften kommer utifrån, man använder inte returluft.

Under fönstren sitter radiatorer för cirkulerande varmvatten. De är bara till för tillsatsvärme när varmluften inte räcker. Normalt är dessa radiatorer praktiskt taget kalla och skall så vara, de har central termostatkontroll. Därför är termostatvreden på radiatorerna i princip verkningslösa. Fryser du så tala med fastighetsskötarna. Akta dig för att lufta radiatorerna i förhoppning att de ska bli varma (översvämningskatastrofer har inträffat), det behövs inte eftersom vattnet tvångscirkuleras.

I spiskåpan finns ett spjäll som normalt släpper förbi ganska lite luft. Med ett vred på framsidan kan du öppna spjället helt för att få mera utsug vid matlagning. Då hålls det öppet under någon halvtimme medan ett urverk tickar. När tiden gått ut slår spjället ihop igen med en smäll. I kåpan finns ett plastgaller med ett filter. Då och då ska du ta ut filtergallret underifrån och tvätta ren filtersvampen från damm och fett. Annars sätter den snart igen så att det inte blir något utsug alls. Efter en del år är svampen slut och faller i bitar. Då kan du köpa ny hos fastighetsskötarna som också har andra reservdelar. - Kryddhyllan står lös ovanpå spiskåpan och hålls kvar med magnetlås, den är lätt att lyfta ut.

Det är förbjudet att montera in en egen fläkt som blåser ut i trumman – detta saboterar ventilationssystemet och vidarebefordrar ditt matos till grannarna.

I större lägenheter med separat duschrum finns här en utsugsventil som normalt är nästan stängd för att spara värme. När du duschat bör du öppna ventilen genom att dra i snöret. Då hålls den öppen en stund medan urverket tickar och fukten vädras ut. Lämpligt att göra för att förebygga mögelskador. Duschrummets varmvatten stängs av med ballofixen i badrummet.
rev 2010-12-18