Hamnvaktens enkät 2009 om fritidslokaler

Resultatrapport

Vid 2009 års föreningsstämma för brf Hamnvakten föreslog Styrelsen att fritidslokalen Vävstugan skulle avvecklas. Detta mötte opposition och ärendet återremitterades. En arbetsgrupp för detta bildades ur Styrelsen och Fritidskommittén. Som första punkt utgav gruppen en enkät för att ytterligare belysa föreningsmedlemmarnas inställning. Enkäten genomfördes genom att bifogade formulär delades ut till alla föreningens 387 hushåll. Under insamlingen 1-21 december kom 222 svar till expeditionen, en svarsprocent på 57%. 23 hushåll, 10% av de svarande valde möjligheten att vara anonyma. 1. Hushållet har bott i Brf Hamnvakten sedan år ... Fig 1. Fördelningen av hushållens inflyttningsår. A de 222 svarande har många bott kvar sedan husen byggdes, ingen uppgift från 5. Omsättningen är typiskt 5 lgh/år.
2. Vi är så här många och gamla ... Fig 2. Åldersfördelningen inom Hamnvakten, jämförd med genomsnittet för Sverige. 2 svarade inte på detta, övriga 220 lgh representerar 458 personer. Åldersfördelningen avviker betydligt från riksgenomsnittet enligt något åldriga data från SCB, som visas här i nedskalad form som jämförelse.  En betydande överrepresentation av äldre och motsvarande lägre andel yngre vuxna.
Fig 3. Medelvärde och spridning för hushållsmedlemmarnas ålder. Analys av ålderns medelvärde och spridning inom ett hushåll kan separera mellan parhushåll och barnfamiljer. Begreppet spridning existerar inte för ensamstående och visas här med ett godtyckligt negativt värde. Resultatet ger följande uppdelning i familjestrukturer:
Enkätsvar Uppskattning, hela brf Hushåll Vuxna Barn Hushåll Vuxna Barn 97 194 0 Äldre par 171 341 0 66 66 0 Äldre ensamstående 116 116 0 49 98 94 Par med barn 86 172 166 6 6 Ensamst. med barn 11 11 220 458 Totalt 387 806 2 Oredovisade Siffrorna till vänster avser data från enkäten. Till höger visas motsvarande, extrapolerat för hela föreningen, under hypotesen att icke svarande fördelar sig i samma proportioner som de svarande. I några fall är de som med denna metod klassats som barn i själva verket vuxna, men med åldriga föräldrar.

3. Nutid: De befintliga fritidslokalerna har vi använt ungefär så här ofta ... Fig 4. Andelen hushåll som utnyttjar resp lokaler Det gavs fyra svarsalternativ som här har klassificerats med siffervärden: Aldrig=0 samt någon gång per år=1, månad=2, resp vecka=3. Dessa återges med färg i diagrammet ovan, medan staplarna är märkta med antalet svar inom resp kategori. Svaren är naturligtvis ganska oprecisa, t ex vad beträffar hur många hushållsmedlemmar de avser. Åtskilliga svarare har givit kompletterande uppgifter, men detta finns inte med här. Fig 5. Andelen habitueer i lokalerna, jämfört med mera sporadiska gäster. Här har svaren viktats för att representera ungefärliga antalet tillfällen per år. Den som angett 'någon gång per vecka' ges vikten 40 enheter, medan 'per månad' ges 10. Diagrammet jämför i relativa tal dem som sagt sig nyttja lokalerna. Vävstugan utmärker sig för att mest befolkas av 'habitueer', med relativt få sällangäster. Fig 6. Utnyttjandegrad för lokalerna. Diagrammet visar samma viktade svar som i fig 5, men nu på en absolut skala. Skalan representerar i princip lokalens utnyttjande i timmar per år. Dock skall detta värde multipliceras med någon okänd faktor, som dessutom sannolikt borde vara olika för de olika verksamheterna.

Upprinnelsen till denna enkät är det omdebatterade förslaget att lägga ned vävstugan. Man kan därför anta att närmast samtliga dennas intressenter har svarat, medan övriga aktiviteter kanske snarare representeras genom undersökningens 57% svar. Därför kan man förmoda att det visade utnyttjandet av vävstugan blir väl högt, jämfört med andra aktiviteter.

5. Hur mycket av månadsavgiften vill du satsa på förmånen av fritidslokaler? (Årsberättelsen ger aktuell nivå ca 2% för totala ytan 348 m2 enl ovan)

Fig 7. Antal hushåll som förespråkar viss procentsats. 12 av de 222 avstod från att svara. Fördelningen visar en allmän acceptans för den nuvarande kostnadsnivån. Det är naturligt att många av ekonomiska skäl vill se en sänkning av kostnaden. Andra kan tvärtemot acceptera en högre. Den angivna procentsatsen anger hur mycket medlemsavgiften teoretiskt skulle kunna sänkas om alla lokalerna hyrdes ut kommersiellt, förutsatt oförändrad intäkt för föreningen. Det kan påpekas att ev uthyrning av en enstaka lokal skulle få så liten inverkan på föreningens ekonomi att det inte skulle motivera ändring av medlemsavgiften,

Man kan förmoda att viljan att bidra till fritidslokalernas finansiering ökar med hur aktivt man utnyttjar dem. Följande ungeförliga analys belyser detta.

Fig 8. Förespråkad procentsats mot svarandes utnyttjande av lokalerna. För varje hushåll beräknas ett 'utnyttjande-index' genom att addera koderna 0-3 enl fråga 3 ovan, avseende hur ofta man nyttjar resp lokal. Spridningsdiagrammets bottenyta visar de angivna procentsatserna mot utnyttjandet. Staplarnas höjd ger antalet svar inom resp kategori. Diagrammet visar också en regressionslinje, en bästa anpassning till data. Man kan tolka denna som att 'låganvändare' i genomsnitt anser 1,4% vara en rimlig andel av medlemsavgiften, medan 'höganvändare' anger dubbelt så mycket. Korrelationen är emellertid svag (R2=0,18), variationen hos svaren förklaras huvudsakligen av andra faktorer än lokalutnyttjandet. Här kan anmärkas att medelåldern hos hushållsmedlemmarna visat sig ha praktiskt taget ingen korrelation alls med procentsatsen.